Vad som gäller om pensionerna år 2010

Debatten om pensionerna har blossat upp nu när den nya Pensionsmyndigheten har påmint om att pensionerna blir lägre – inte bara i år men även nästa och nästnästa år. Olika påståenden om pensionerna och deras utveckling virvlar runt och det finns behov av att gå igenom och sortera all den information, som har presenterats de senaste dagarna.

Pensionerna brukar delas in i tre olika delar. Dessa delar är:
- den allmänna pensionen, som i sin tur består av:
  - inkomstpension
  - tilläggspension
  - garantipension
  - premiepension
- avtals-/tjänstepension. Idag betecknar de samma sak – lön som arbetsgivaren har betalat till en framtida tjänstepension. Ursprungligen betydde avtalspension en pensionsförsäkring, som arbetsgivare betalat på grundval av ett kollektivavtal medan tjänstepension betalades på grundval av ett enskilt avtal. Idag används nästan uteslutande benämningen tjänstepension. Tjänstepension kan indelas i förmånsbestämd eller avgifts-/premiebestämd pension.
- privat pension, pension efter privat sparande i t.ex. pensionsförsäkringar.

Den allmänna pensionen
Den allmänna pensionen har sänkts. Detta gäller såväl inkomstpensionen för de pensionärer, som är födda 1938 och senare, som tilläggspension, för de pensionärer, som är födda 1937 och tidigare och för de pensionärer, som får båda sorters pensioner. Den sänkningen gäller alla pensionärer i alla pensionsinkomstkategorier. Sänkningen är 3 procent jämfört med pensionen år 2009.

Anledningen till sänkningen är, dels att finanskrisen har medfört sänkning av genomsnittsinkomsten, dels att själva pensionssystemet går med förlust. Förlusten innebär att ”bromsen” har lösts ut, dvs. att pensionerna får en lägre uppräkning. Resultatet har blivit att pensionerna har räknats ner med 3 procent istället för att som brukligt räknas upp.

De pensionärer, som har låg eller ingen intjänad pension, får garantipension. För full garantipension, som betalas ut först vid 65 års ålder, krävs 40 års bosättning i Sverige. Full garantipension sänks med drygt 0,9 procent jämfört med full garantipension år 2009. Sänkningen beror på att prisbasbeloppet har sänkts från år 2009 till år 2010 med lika mycket, dvs. drygt 0,9 procentenheter.

För pensionärer med låg intjänad pension, som får utfyllnad med garantipension, räknas den intjänade pensionen ner med 3 procent under det att den utfyllande garantipensionen räknas ner med drygt 0,9 procent. Totalt blir det en mindre sänkning än 3 procent.

Den andra delen av den allmänna pensionen är premiepensionen – även kallad PPM-pensionen. Då premiepensionen endast har funnits från år 1995 och de inbetalade premierna är små spelar premiepensionen idag en väldigt liten roll. I normalfallet utgör premiepensionen idag mellan 0,9 till 1,4 procent av den totala pensionen. Pensionen har höjts med i genomsnitt 26 procent från år 2009 till år 2010. Variationerna är dock stora, så det finns exempel på pensionärer, som får sänkning å ena sidan och mer än dubbelt så stor höjning å andra sidan.

Tjänstepensionen
Tjänstepensionen är lön, som arbetsgivaren har betalt till pensionsförsäkring. I de flesta fall sker betalningen i enlighet med kollektivavtal. Det finns fem större tjänstepensionsavtal, som täcker både den privata och offentliga arbetsmarknaden. De pensionärer, som har arbetat inom olika områden, kan ha fler än en tjänstepension. De flesta får ungefär 10 procent av sin slutlön i tjänstepension.

På det privata området (ITP-pensionen för tjänstemännen och Avtalspension SAF-LO för arbetare) kommer tjänstepensionen i stort sett att vara oförändrad år 2010. Den statliga tjänstepensionen (PA 03 för både tjänstemän och arbetare) sänks med lika mycket som prisbasbeloppet, dvs. drygt 0,9 procent En liten del av tjänstepensionen (Kåpan) är premiebestämd och beräknas få en liten höjning för år 2010. Slutligen på det kommunala området finns det flera pensionsavtal med lite olika innebörder för både tjänstemän och arbetare i kommun och landsting. Anställda i kommunala bolag har ett eget pensionsavtal (PA-KFS).

Pensionärer från anställningar i kommun och landsting födda 1938 och senare får som tjänstepension en nettopension, som följer prisbasbeloppet. Det innebär att dessa pensionärer får en sänkning av pensionen med drygt 0,9 procent. Flertalet av dessa pensionärer får även en mindre premiebestämd tjänstepensionsdel, som kommer i stort sett att höjas något till år 2010. Totalt innebär det för kommunalpensionärer födda 1938 eller senare att tjänstepensionen för de flesta pensionärer sänks som högst med drygt 0,9 procent.

Pensionärer från anställningar i kommun och landsting födda 1937 och tidigare får tjänstepension enligt ett äldre pensionsavtal. Först räknas en total pension ut – bruttopension – som sedan minskas med vad som utgår i allmän pension (förutom PPM-pensionen). Vad som blir kvar betalas ut som tjänstepension och kallas kompletteringspension. Eftersom både omräkningen av den allmänna pensionen och prisbasbeloppet för år 2010 är negativt samverkar det till att kompletteringspensionen i genomsnitt sänks med 7 procent, vilket innebär ungefär 100 till 300 kronor i månaden för en genomsnittspensionär. Denna sänkning är dock ett medeltal med stora variationer – där det finns pensionärer, som får höjd kompletteringspension istället. Som en tröst kan sägas att nuvarande prognoser för år 2011 anger att kompletteringspensionen år 2011 istället höjs mycket kraftigt – med upp till tvåsiffriga procenttal.

För de pensionärer, som har varit anställda i kommunala bolag beräknas deras tjänstepension utgå med oförändrade belopp för år 2010.

Eget privat pensionssparande
Privat pensionssparande uppmuntras genom att eget pensionssparande medför rätt till avdrag från skattepliktig inkomst med 12 000 kr per år. Villkoret är att sparandet är låst till man uppnår 55 år och att behållningen tas ut under minst fem år. På det utbetalade beloppet betalas vanlig inkomstskatt.

Alternativen i sparandet är främst fondsparande (fondförsäkring) samt traditionellt sparande. Placering i fondförsäkring medför större risker men ger vanligtvis större avkastning än traditionellt sparande. Vanligaste fondkategorierna är räntefonder (räntebärande papper som t.ex. obligationer) och aktiefonder (aktier).

Vid traditionellt sparande garanteras ett visst belopp i månaden. Beloppet varierar beroende på hur bra kapitalförvaltaren lyckats placera sparandet. Dock garanteras minst det belopp som tidigare utlovats som pension.

Eftersom variationerna i det privata pensionssparandet är så stora är det meningslöst att tala om olika genomsnitt. Det enda som det går med säkerhet att uttala sig om är att de flesta pensionärer med eget privat pensionssparande får oförändrade eller något högre utbetalt belopp år 2010.
Skatten på pensionsinkomster
Skatten på pensionsinkomster ändras för år 2010. Det förhöjda grundavdraget, som alla pensionärer fyllda 65 år får göra från den beskattningsbara pensionsinkomsten, har höjts. Höjningen har en profil, som innebär störst effekt för de pensionärerna med de minsta pensionsinkomsterna.

Totalt sett – med hänsyn taget till alla de allmänna pensionerna och typfall av tjänstepensioner – ger skattelättnaden för pensionärer med en pensionsinkomst på upp till 10 000 kr i månaden något lite mer kvar efter skatt år 2010 än för år 2009. Det rör sig om 20 – 40 kronor i månaden. För alla andra pensionärer – det stora flertalet – blir nettot efter skatt år 2010 mindre än för år 2009. Skattelättnaden innebär visserligen att pensionen inte sänks lika mycket netto (efter skatt) som brutto (före skatt) men alla pensionärer, som har pension ovanför garantipensionsnivå får sänkt pension år 2010

Sam Sandberg