2008-08-11 Dnr 081181
Registrator
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna, promemoria Fi2008/3981

SKPF – Svenska KommunalPensionärernas Förbund, Sveriges tredje största pensionärsförbund med nära 150 000 medlemmar, vill framföra sitt yttrande över rubricerade promemoria.

SKPF avstyrker förslaget, dels av principiella skäl, dels av resursskäl. SKPF anser dock i samklang med alla pensionärsorganisationer att pensionärer med inkomster i nivå med garantipension och strax därutöver är i behov av inkomstförstärkningar. Situationen med en garantipension, som värdesäkras med endast prisbasbeloppets ändring samtidigt som pensionärskollektivet skattediskrimineras genom att jobbavdrag får inte dras från skatten på pensionsinkomster har skapat en ekonomisk eftersläpning för de sämst ställda pensionärerna i Sverige. SKPF menar att promemorians syfte är viktigt och angeläget som ett steg på vägen mot bättre ekonomiska villkor för pensionärer men att sättet att genomföra inkomstförstärkningarna på är felaktigt.

Principiellt anser inte SKPF att ålderspensionärer ska behandlas särskilt. Det tidigare särskilda grundavdraget för pensionärer avskaffades år 2002 med just den motiveringen att alla pensionärer, oavsett ålder och oavsett om pensionen beräknas enligt gamla eller nya regler, skulle få en pension som ligger på samma nivå, vilket därmed underlättar bedömningen av exempelvis olika inkomstprövade förmåner. Ett av syftena med pensionsreformen är således att alla, oberoende födelseår, skall betala samma skatt som löntagare utan att få sämre pension efter avdrag för skatt. Införande av jobbavdrag har fått påföljden att Sverige är den enda demokratin, som skattediskriminerar sina pensionärer genom att låta beskatta dem hårdare än löntagare. Denna skattediskriminering är också en av de främsta anledningarna till den försämrade ekonomiska situationen för pensionärerna, Skattediskriminering anser SKPF vara ett brott mot den rådande fempartiöverenskommelsen om pensionerna. Att låta jobbavdraget gälla för alla skulle vara ett stort steg i att lindra de ekonomiska bekymren för de sämst ställda pensionärerna.

Dessutom måste det anföras att pensionärer – yngre än 65 år med inkomster i nivå med garantipension och strax därutöver – har samma behov av inkomstförstärkningar. Många av dessa förtidspensionärer är dessutom sjuka och eller har funktionsnedsättningar, vilket innebär extra ekonomiska påfrestningar. I departementets förslag skulle dessa pensionärer inte få någon inkomstförstärkning. SKPF finner det svårt att förstå varför dessa pensionärer inte anses behöva samma inkomstförstärkning.

Förslagets kraftiga progressivitet i grundavdraget får också andra följder. Om pension till följd av uppskjutet uttag höjs blir grundavdraget totalt sett mindre än om pensionen hade tagits ut från 65 års ålder. Vid förtida uttag – under 65 år – blir grundavdraget betydligt mindre på en mindre pension än om samma pension skulle ha tagits ur från 65 år. Förslaget missgynnar flexibiliteten i pensioneringstillfället.

Andra marginaleffekter gäller dem, som är över 65 år och som har arbetsinkomster. Ett litet uttag av en del av pension kan få ej önskade marginaleffekter jämfört med förvärvsinkomster bestående enbart av arbetsinkomster.

Grundavdraget har ett från början generellt syfte, dels att föra in progressivitet i beskattningen av skattskyldiga, som enbart betalar kommunalskatt, dels att kompensera för kostnader för inkomsternas förvärvande. Någon närmare analys av grundavdragets syfte och mål och varför grundavdragets generella form ska brytas i detta fall har inte gjorts i promemorian. I skattedebatten har det höjts röster för andra särskilt riktade grundavdrag, t.ex. till ensamma mödrar. Om grundavdragets generella karaktär bryts finns det en risk att andra grupper kämpar sig till förmånliga grundavdrag. Detta kan resultera i skadliga marginaleffekter när den enskilde skattebetalaren träder in i eller ut ur olika skattedefinierade grupper. Dessutom kan skillnader i beskattning av samma inkomster beroende på särskilda omständigheter leda till märkliga konsekvenser. Skattesystemet blir ineffektivt och svåröverskådligt.

Enligt nationalekonomisk teori bör skatteändringar ske i första hand genom ändringar i skattesatser. Genom manipulationer av avdrag, reduktioner, avgifter o.likn. görs effektivitetsförluster i skattesystemet. Dels kostar avdrag och avgifter mer att införa och upprätthålla, dels skapar dessa onödiga marginaleffekter. Det är dessutom inte givet att avdrag och avgifter är så träffsäkra när det gäller syftet för deras införande och upprätthållande. Skattesystemet blir ineffektivt och svåröverskådligt.

Resursmässigt går det inte att värdera förslaget. Promemorian anger att förslaget uppskattas kosta staten c:a 790 miljoner, vilket kommer att påverka skatteunderlaget för kommuner och landsting, som enligt förslaget skall kompenseras för detta. Kostnaderna för detta är inte angivna. Då kostnader uppskattas och en del inte ens angivs innebär det att förslaget kan bli dyrare eller billigare än beräknat. Eventuellt genomförande av förslaget, både till omfång och avtrappningsregler kommer att anges i budgetpropositionen år 2009, varvid regeringen då kommer att ange hur förslaget skall finansieras. Innan detta sker är det svårt att värdera förslaget, bl.a. beroende på osäkerhet om kostnaderna, om omfattningen av förslaget och om finansieringen av förslaget kan innebära andra ekonomiska konsekvenser, som kan drabba (ålders)pensionärer

SKPF – SVENSKA KOMMUNALPENSIONÄRERNAS FÖRBUND

Sam Sandberg
Förbundsordförande

 Fredrik Jahn
 Utredare