2009-03-31 Dnr 091021
Registrator
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113)
SKPF – Svenska KommunalPensionärernas Förbund, Sveriges tredje största pensionärsförbund med över 150 000 medlemmar har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade slutbetänkande och vill framföra följande.
SKPF stöder Äldreboendedelegationens arbete och resultat och vill ånyo betona att dess resultat är mycket viktiga för en stor del av Sveriges befolkning.
SKPF har i ett tidigare yttrande till Äldreboendedelegationens delbetänkande Bo för att leva (SOU 2007:103) avgivit sina synpunkter i de flesta av de frågor delegationen behandlar. Slutbetänkandet har inte anfört några omständigheter som föranleder SKPF att ändra sina synpunkter.
Sammanfattningsvis anser SKPF sålunda att:
• Det ökande antalet äldre i samhället kräver kraftfulla insatser på bostadsmarknaden för att möta de äldres bostadsbehov.
• Det kommer att finnas behov av byggande av såväl vård- och omsorgsbostäder som seniorbostäder och trygghetsbostäder. Just variationen av olika bostäder är viktig för att tillgodose de skiftande behoven hos de äldre.
• Äldreboendelegationens försök att bringa reda i terminologin om de äldres boendeformer stöds. Beträffande omfattningen av begreppet trygghetsboende anser SKPF därutöver att slutbetänkandets resonemang om personalen bör skärpas, såtillvida att personalen i huset bör ordna och finns tillhands vid gemensamma måltider, samt ge stöd och rådgivning, De bör även kunna fungera som kontaktpersoner och ge vägledning och råd vid kontakter med andra vård- och omsorgsformer. Professor Mats Thorslunds särskilda yttrande i delbetänkandet avseende gemensamma måltider i trygghetsbostäder är viktigt att uppmärksamma i resonemanget om trygghetsbostäder.
• Trygghetsbostäder bör vara en skyldighet för kommuner att inrätta i enlighet med reservationen avgiven av ledamöterna Carl-Olof Bengtsson, Lillemor Husberg, Gösta Kenndal, Anita Modin, Ewa Olofsson, Mats Thorslund och Lars Wettergren.
• Senior- och trygghetsbostäder ska inte vara en biståndsbedömd insats.
• Kommunerna skall bekosta hyran för gemensamhetslokaler, som därvid görs tillgänglig för omkringboende (pensionärer).
• Statliga stimulansåtgärder måste till genom investeringsstöd till trygghetsbostäder, dock som eget investeringsbidrag i enlighet med reservationen avgiven av ledamöterna Carl-Olof Bengtsson, Lillemor Husberg, Gösta Kenndal, Anita Modin, Ewa Olofsson, Mats Thorslund och Lars Wettergren, tillgänglighetsbidrag för installationer i befintlig bebyggelse, bidrag till gemensamhetslokaler, samt genom förstärkta bostadstillägg för pensionärer (BTP) dock utan att höja avgiftsuttaget av egenavgifter (eftersom då skulle en större del av verkan av höjda BTP försvinna).
• Teknikstöd och hjälpmedel till äldre för att underlätta deras bostadssituation bör kombineras med utbildning i användandet av teknikstödet och hjälpmedlen.
• Kommunerna måste inventera bostadsbeståndet i kommunen.
• Kommunerna skall ha skyldighet att ställa mark till förfogande för byggande av senior- och/eller trygghetsbostäder.
• Lagstiftningen bakom planprocessen vid kommunernas boendeplanering bör justeras, så att förfarandet vid överklagande förenklas och snabbas på för att därigenom effektivisera utbyggnaden av senior- och trygghetsbostäder.
• Trygghetsbostäder bör omfattas av 2 kap. 2 § Fastighetstaxeringslagen och därvid taxeras som vårdbyggnad i enlighet med det särskilda yttrandet avgivet av ledamoten Gösta Kenndal.
Därutöver har SKPF följande kommentarer.
Att det ska finnas personal under en stor del av dygnet i en trygghetsbostad är själva förutsättningen för en trygghetsbostad. Denna egenskap bör därför tillförsäkras trygghetsboendet och inte bara beskrivas som ”trygghetsskapande faktor”.
Den gemensamma måltidens betydelse bör betonas. Gemensamma måltider på fasta tider bör vara en central del i ett trygghetsboende. Möjlighet till gemensamma måltider på fasta tider kan för många minska problem med maten i form av dåligt näringsintag och olust inför att äta ensamma. Måltider på fasta tider stagar också upp dagen – man har tider att passa både för lunch och middag, vardag som helg. Härutöver innebär måltiderna både en möjlighet till gemenskap med andra boende samt en regelbunden kontakt med personalen.
Skyldigheten för kommuner att inrätta trygghetsbostäder är inte avhängigt en motsvarande privaträttslig rättighet för den enskilde kommunmedlemmen. Kommuner har många skyldigheter gentemot sina innevånare utan att dessa skyldigheter motsvarar rättigheter för den enskilde innevånaren i kommunen. Skyldigheten skall ses som ett erbjudande inom ramen för kommunens – enligt socialtjänstlagen – ansvar för service och omvårdnad av äldre.
Det offentliga åtagandet att erbjuda trygghetsbostäder skulle resa krav på likartade kriterier – lika för hela landet – för ansökan om eller köbildning till trygghetsbostäder. Eftersom de bör vara utslagsgivande att det är den enskildes egna upplevelser av oro och otrygghet oavsett fysiska, psykiska eller sociala orsaker, som avgör behovet av trygghetsbostad räcker det som ett allmänt kriterium – lika för hela landet – för att kunna efterfråga en trygghetsbostad. Då det är den enskilde, som själv ska bedöma när hon eller han önskar flytta till en trygghetsbostad har denna princip stöd i socialtjänstlagens intentioner om frivillighet och självbestämmande. Därefter bör en individuell prövning till trygghetsbostäder ske, likasom i ett system med frivilligt offentligt åtagande att erbjuda trygghetsbostäder.
Delegationens förslag till investeringsbidrag till trygghetsbostäder bör vara ett separat bidrag från investeringsbidraget till vård- och omsorgsboende. Delegationen visar förtjänstfullt att investeringsbidraget till ny- och ombyggnad av vård- och omsorgsboendet behövs mer än väl i framtiden med tanke på det behov av utbyggnad, som delegationens prognos av behoven fram till år 2040 visar. Det finns inte utrymme inom detta anslag att även tillgodose investeringsbehoven av trygghetsbostäder. För att skapa incitament till utbyggnad av trygghetsbostäder krävs nya pengar
Plan- och bygglagen (PBL) anvisar idag en plan- och byggprocess, som kan fördröja boendeplaneringen i en kommun upp till fyra till fem mår genom överklagande. Byggprocessutredningen (SOU 2008:68) har anvisat vägar hur plan- och byggprocessen kan förkortas även vid överklaganden. Då grunden för Äldreboendedelegationens betänkande och förslag är att byggande av trygghetsbostäder genomförs så fort som möjligt bör Byggprocessutredningens förslag bli verklighet så snart som möjligt.
Slutbetänkandet anför att, då de flesta äldre, som bor i vård- och omsorgsboende, uppfyller de kriterier, som i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (FTL) anges som vårdbyggnad, vård- och omsorgsboende skall utgöra vårdbyggnad. Då de boende i trygghetsbostäder inom några år kommer att omfattas av socialtjänstlagen och biståndsbedömd hemvård, sjukvård och hemhjälp kommer därför dessa boende att kunna jämställas med boende i vård- och omsorgsboende i detta avseende. Därför ska även trygghetsbostäder anses utgöra vårdbyggnad enligt 2 kap. 2 § FTL.
SKPF – SVENSKA KOMMUNALPENSIONÄRERNAS FÖRBUND
Sam Sandberg
Förbundsordförande